Tre artiklar till om skolan

"Ny gymnasieskola får mer yrkesinriktning", som enligt utbildningsminister Jan Björklund har som huvudsyfte att med förändringen uppvärdera yrkesutbildningarna. De tre vägvalen är en för högskoleförberedande med troligtvis högre krav på betyg från grundskolan, den andra är ett yrkesförberedande val och den sista en lärlingsutbildning. Denna indelning kommer att begränsa möjligheter att senare i livet läsa vid högskolan om man först inte kompletteringsläser upp till högskolekompetens. Orsaken till förändringen sägs vara den att många nu inte fullföljer gymnasieutbildningen. Ylva Thörn, kommunals ordförande hävdar att detta är feltänkt och säger att det är kvalitén i skolan som inte är tillräckligt hög för att eleverna ska klara utbildningen. Hon säger att med stärkat resurser till skolan skulle ungdomarna få en ärlig chans. Anita ferm kommer att lägga sitt förslag om ramverk för den nya och mer uppdelade gymnasieskolan den sista mars 2008.
Jag läser ut av detta att förändringen är riktad mot ämnen, faktakunskap på skilda nivåer, dvs ideologin att alla kan inte lära sig allt. Förtydligande av ett klassamhälle? Didaktiken bibehållen som den är idag.

"Ny friskola ska locka 900 elever", en grundfriskola ska igång om några år på Östra akademin. De driver idag en friskola på gymnasienivå, men även gymnasieeleverna ska bli flera. Här kommer innerväggar att anpassas efter behov. Klasserna kommer att bestå av 25 elever, 15 elever ska finnas per lärare. På frågan om värvning av lärare kommer att ske från Västerviks Gymnasium är svaret från Svante Pettersson att han är intresserad av att få så bra lärare som möjligt, lärare som inte är nöjda med nuvarande arbetsformer. Svante avslutar med att säga att de kommer att införa helt nya arbetssätt. En friskola ska vara ett alternativ till den kommunala skolan, samtidigt måste de kommunala skolorna bli bättre.
Aha, är Svante möjligen en som tillämpat Schlechtys manual av framtidens skola? Flexibilitet i rum, är det flexibilitet i organisationen också? Bra lärare, har han tyngd på didaktik och pedagogik? Det låter spännande!

"Vill ta över gymnasiet", denna artikel är dagens. Här vill gymnasiechefen Staffan Erlandsson och ekonomen Christina Bäckström göra om den kommunala gymnasieskolan till en friskola och ombilda till ett aktiebolag. De tycker att den ekonomiska läsningen med tilldelning av pengar per budgetår gör att det är svårt att investera långsiktigt i verksamheten. De tror att beslutsvägar blir kortare och förändringar kan genomföras snabbare då, kunna investera i skolan på långre sikt. Huvudsyftet är att skapa optimala förutsättningar för en mer lärande och utvecklande verksamhet, vars kännetecken är trivsel, engagemang och ännu bättre kunskaper. De har ansökt om att från den första juli 2008 starta en fristående gymnasieskola.
Jaha, så då har vi snart ingen kommunal gymnasieskola snart då! Flummiga huvudsyften, men de kanske är mera förtydligade hos de som "vet". Genom att korta beslutsvägar och förändringar kan ske snabbare. Nog kan det säkert ske snabbare, men kortare beslutsvägar behöver inte innebära bättre beslut. Det som skiljer den mediokra från den excellenta är att vara snabb vid förändring, säger Schlechty.

Avslutningsvis efter att ha läst Schlechty som har en teori om den framtidens skola struktur så ser jag med spänning fram emot hur Östra Akademin kommer att glänsa gentemot Västerviks gymnasium i friskoleform som försöker tänka nytt men med oförändrat tänkt i botten. Man måste nog riva bort hela mattan under sig och vara våghalsig, ta risker och vara en kompetent ledare för att skapa den förändring som nutidens och framtidens informationssamhälle kräver. Schlechty befarar en risk med att nuvarande gymnasieskolor kan i framtiden bli en andra-klassens skola. Utifrån dessa tre artiklar så undrar jag om vi inte kommer att vara just där ca år 2008!
/Anne