Individ, skola & samhälle av John Dewey

En del av mina noteringar om John Dewey (1859-1952):

• Det var Johann Friedrich Herbarts (1776-1841) pedagogiska tankar som styrde läroplansarbete och undervisningsmetodik när J.D. gjorde entré.
• Ideologiskt och filosofiskt formade Dewey sina pedagogiska arbeten i kritik mot denna, formella "tyska" pedagogik. Sekelskiftets sociala och kulturella villkor + Herbartsinfluerande undervisningsmedodik i USA är två viktiga bakgrundsfaktorer till Deweys pedagogik. 1896 startade han och hans fru en försöksskola. J.D. är lärofadern för den progressiva pedagogiken och hade stort inflytande inom skolfrågor.
• J.D. var i första hand filosof. Pragmatiker i andra hand: utreda de praktiska följderna av idéer/fenomen. Vad är... ont/gott, kunskap/okunskap, rätt/orätt?
• Intelligent action: tanke och handling bör ses som ett dialektiskt förhållande till varandra. Intelligent action var målet för filosofiskt experimentalism. Närhet mellan tanke och handling, mellan etik och moral innebär en uppfordrande utmaning för både individ och samhälle. Learning by doing! Hans tänkande är holistiskt, han undersöker helheter, organiska samband och dynamiska förlopp.
• Kärnan han utgår ifrån under hela livet: individen och det sociala sammanhanget. Utveckling & nytta, utveckling är en arbetsuppgift för människan.
• Ge utrymme åt den enskilda elevens fria växt och utveckling + att överge ett förlegat ämnesindelat lärostoff till förmån för praktiskt lärande. Skolan är samhällets styrinstrument både när det gäller elevernas egen utveckling och samhällets framtid.
• Pedagogikens uppgift är att reproducera ett socialt system, att ge det växande släktet tillgång till samhällets grundläggande värderingar, till den kunskap som finns och till ett språk.
• Pedagogens uppgift är att vägleda, styra och organisera detta samspel mellan en växande individ och en föränderlig omgivning.
• J.D. via Elsa Köhler påverkade tonen i 1962-års Lp för grundskolan & Maria Montessori för den europeiska förskolepedagogiken.
• En av grunderna i J.D.´s filosofi: om vi ser utbildning som en väsentlig del av den kulturella reproduktionen, är det viktigt att de grundläggande värden som ska genomsyra utbildningen är tydliga. Ordet värdegrund är vald för att just markera att utbildningen vilar på värden. Därmed blir också all utbildning fostran. Utbildningens värdegrund är en oupplöslig del i varje påverkanprocess. Det är skolans uppgift att fördjupa och vidga barnets känsla för de värden som grundlagts i barnets hemliv. Nuvarande undervisning misslyckas därför att allt är bara förberedelser till en framtid som känns väldigt avlägsen.
• Om lärarens ansträgningar inte anknyter till någon aktivitet som barnet utför spontant, oberoende av läraren, så blir utbildning nåt som pressas på utifrån. Skolan måste representera livet så som det levs för närvarande.
• Skolan är inte det ställe där barnet lever. Det stora slöseriet gäller mänskligt liv, barnens liv medan de är i skolan, och livet som följer därefter som en följd av inadekvata och förväntade studier. Barnen kan inte i skolan på ett fritt och fullständigt sätt få användning av sina erfarenheter de har fått utanför skolan å vise versa.
• En progressiv skola är mest inriktad på utveckling, på en fortgående och föränderlig process, på att omforma existerande anlag och erfarenheter.
• De praktiska ämnena måste ses som metoder för att överleva och inte som undervisningsämne. Vi lär oss av andras erfarenheter, av böcker och andras synpunkter endast när de har samband med vår egen erfarenhet.
• J.D. tycks ha betraktat demokratin som ett medel, inte som ett mål. Demokratins grundval är tron på människonaturens möjligheter, tron på den mänskliga intelligensen och på betydelsen av den samlade och samverkande erfarenheten. Tro på jämlikhet (politisk & juridisk) och att vara lika inför lagen. Den demokratiska jämlikhetsprincipen vilar på tron att varje individ bör ha en möjlighet att lämna det bidrag han är i stånd till, och att värdet av detta bidrag bestäms av dess plats och funktion i den organiserade helheten av liknande bidrag. Man kan påstå att avsaknaden av demokratiska metoder är den främsta orsaken till slöseriet i vårt uppfostringsväsen. Demokrati måste ingå i själva ett folks dagliga tänkesätt och handlingssätt, om den politiska demokratin ska kunna förbli bestående.
• J.D.´s önskan: forskning & experiment beträffande demokratisering av skolväsendets organisation. Han menar att man måste införa nya begrepp som i sin tur leder till nya undervisningsmetoder. Det är därför det är svårt att utveckla en utbildningsfilosofi då man avlägsnar sig från tradition och sedvana.
• Den traditionella utbildningen med i hög grad begränsade undervisningsmaterial nämns som en diet av halvsmält föda. Tragglande är emot erfarenhetens lagar om lärande. Försvagas lusten att lära så uteblir förberedelsen.
• Frågan gäller.... vad något, vad som helst, måste vara för att vara värt att kallas undervisning!

Vad beror det på att människan, som är den intelligentaste tvåbenta och verbalt kommunicerande varelsen, sover en törnrosasömn i ett halvsekel innan hon vaknar till och börjar så frön av John Deweys tänk inom skolan...

Behövs det yttre kraft (kaos) av ytterlighet innan förändringsviljan vaknar till liv? Är svensken ovillig till förändring tills dess han blir tvingad?

/Anne, med glödhet penna