Ja, vad kan man säga mer om Schlechty...

Unik är boken för den handlar om omstrukturering av skolan från grunden. Bokens huvudsyfte är inte att ta upp lärandet, men det har ju å andra sidan Freire och Dewey gjort. Phillip C. Schlechty har även skrivit en senare bok som tar upp den biten, den heter "Inventing Better Schools: An Action Plan for Educational Reform", den ska bli spännande att läsa någon dag efter avslutad utbildning.

Unik är Schlechty för han skriver utifrån erfarenheter och inte utifrån forskning.

- Nu ska vi ta och börja vårt super-renoverings-jobb-för-morgondagens skolarbetare!!!
- Ja, för det är vi ju alla, skolarbetare. Vi ska lära nytt och avlära oss ännu mera.
- Voine, voine, nu ska här paddlas på böljan den blå...
- Lärare, det finns det inga av helt plötsligt.
- Näe, just det. De har ju blivit guider, uppfinnare och ledare!
- Precis, de är kompetenta guider i en dynamisk miljö där kompetensutvecklingen aldrig står stilla för någon vare sig guider, ledare eller kunskapsarbetaren.
- Läraren är inte källan av information, utan guiden till informationskällan.
- Visst känns det lite spännande, och läskigt, att till stor del klä av sig trästället (katedern)...
- Men eleverna då, dom finns väl kvar i framtidens skola?
- Sorry, även dom är borta! De har bytts ut av kunskapsarbetare och kunder av kunskap.
- Ja, men rektorn ska väl inte skrotas iaf. Det vore nåt...
- Jo du, det ska han visst det! Han ska bli en piratledare och navigera oss genom äventyret av omstrukturering med allt vad det innebär.
- Har han en bra karta då?
- Absolut... och när han inte har det får någon annan leda skeppet medan han är en av följeslagarna på resans delar.
- Wow, va cooolt!
- På ett skepp är det väl nästan tillåtet att göra myteri... tissel, tassel, viskningar och sus....
- Lojalitet ska vara mot princip och vision, inte till den individuella ledaren. Glöm aldrig det, det kräver sin kvinna och det kräver sin man.
- Förresten, jag passerade nyss Agda (ett större rum), vad långt ungarna kommit med att bygga sin friglo (frigolit-igloo). Rummet de ska använda när de vill djupdyka ner i litteratur lite avskilt sådär.
- Ja, är de inte engagerade. Tänk vad mycket det gör det där med delaktighet.
- Okej ärade pirater, nu när vi kastat loss... spinn nu vidare så ses vi nästa vecka och korar förhoppningsvis ytterligare någon som kommit på ett nytt sätt att kombinera/nyttja människa, kunskap, tid och rum... och glöm inte... med ju mindre pung desto mer i er egen och i ungarnas i form av tid, pengar eller annan lämplig "valuta".

Lite fritt och galet ;-)
/Anne

Den mångkulturella skolan, Hultinger & Wallentin

Den gav mig en väldigt positiv resa in i den mångkulturella skolan!

Serverar några härliga axplock:

• Här (Rosengård) går man inte fri. Man rycks med, berörs och skakas om i denna pulserande verklighet. Hur skulle det kunna vara annorlunda på en plats där alla jordens väderstreck mötts och trasslat in sig i en härva.
• Sanningen skrämmer inte barnen som ovissheten.
• Barnen är inte så hämmade att de inte vågar visa sin okunnighet och inte heller så prestigefyllda att de låtsas veta, när de egentligen inte har en aning.
• Här blir alla Någon! Stor tolerans. Uppskattningar "haglar". Man är inte blyg för att fråga om allt, men förväntar sig ärliga svar.
• "Ju äldre jag blir, desto osäkrare blir jag". Det är inte osäkerhet utan man blir medveten om komplexiteten.
• Viktigt att möten blir så bra som möjligt. Varje elev måste bli sedd och hörd, det stärker elevens självbild.
• Varje människa har en förälder, en vuxen och ett barn inom sig. Föräldern utgör normer, pekpinnar åt sig själv och ord som "måste", får" och "får inte". Barnet vill ge efter för sina impulser, säger emot när någon säger hur man bör göra. Den vuxne är en medlande instans mellan föräldern och barnet, som förhandlar sansat, håller sig till sakfrågor och inte låter känslorna ta överhanden.
• Inlärning är att ändra sin omvärldsuppfattning. Om man aldrig tar upp skillnaderna kan man heller inte med trovärdighet tala om likheterna.
• Informellt lärande i vardagliga sysslor övar upp svenska språket. Barn lär av barn genom åldersintegrerade gruppers vardagsprat. Stoffet måste gripa tag i eleverna så att de reagerar. Praktiskt arbete utvecklar språket. Enligt lingvister består 90% av allt tal av ca 2000 ord. Den vokabulär som räcker till att tala med räcker inte till för att studera med.
• Människor bygger successivt upp egna kreativa system för hur språkliga former kan användas. Språkets grundläggande funktion är att förmedla information. Språkbehärskning = kunskap + färdighet
• "Jag behandlar alla barn lika", sa en kollega. Men muslimer och hinduer har olika önskningar och behov.
• "Här kan man inte vara rasist, då skulle man inte stå ut med blandningen av folk". Huvudsaken är att man kan prata med varandra, hålla sams och göra kul saker.
• Alltför många forskare har sett på frågorna ur sitt majoritetsperspektiv. Det första språket lärs in muntligt och omedvetet medan det andra språket lärs in medvetet i en formell undervisningssituation.
• Myter formar bilder av verkligheten som finns inom en grupp.
• "När vi förvärvar ett språk tillägnar vi oss inte bara ord, utan ett sätt att betrakta världen". Ömsesidig påverkan av tre faktorer som bildar vardagen: den konkreta miljön, den mentala kartan samt maktförhållanden.
• Det är just egenskaperna flexibilitet, öppenhet och reflexivitet (omvända) som är nödvändiga för att man ska kunna leva ett uthärdligt liv.
• Rosengård producerar - teoretiskt sett - framtidens människa.

Pjuh! Det måste vara en av de ultimata utmaningarna av idag, att med tålamod, respekt, öppenhet och yrkesskicklighet arbeta som lärare i en dynamisk mångkulturell miljö. Härligt att få läsa om Rosengård i så positiva ordalag för den bild jag haft tidigare var utmålad av massmedia och väldigt negativ.

Ett av "mina" ordspråk fladdrar ofta med sin närvaro under denna pedagogikutbildning så även nu, nämligen denna att "det finns ingen verklighet, bara upplevelser".

Over and out... Anne

Ordet människan och syftning till densamma

Min sambo gav mig krussiduller i håret just nu!

När vi i Sverige säger "... människan, hon är..." - människan är av kvinnligt kön
När vi på engelska säger "... a human, he is..." - människan är av manligt kön
När vi i finland säger "... ihminen, hän on..." - människan är könlös, kan vara han eller hon

Hmmm...

Svensk utbildningshistoria av Gunnar Richardson

Näe, den var inte rolig och är inte rolig nu heller!

• 40 stycken utredningsbetänkanden mellan år 1940 och 2003
• 32 stycken propositioner mellan år 1950 och 2004

Undrar vad det varit för skillnad om den politiska majoriteten skiftat oftare än vad den gjort?

Om man ger i uppdrag att utreda, finner ting som borde lösas på annorlunda sätt och ger ändringsförslag men den klubbas inte igenom. Vad är då vitsen med att ge uppdrag om att utreda?

En sak fann jag som kommer att användas i mitt individuella arbete och för att inte Ulla ska få någon försmak av den så serveras den inte här, inte ännu iaf!

/Anne

Individ, skola & samhälle av John Dewey

En del av mina noteringar om John Dewey (1859-1952):

• Det var Johann Friedrich Herbarts (1776-1841) pedagogiska tankar som styrde läroplansarbete och undervisningsmetodik när J.D. gjorde entré.
• Ideologiskt och filosofiskt formade Dewey sina pedagogiska arbeten i kritik mot denna, formella "tyska" pedagogik. Sekelskiftets sociala och kulturella villkor + Herbartsinfluerande undervisningsmedodik i USA är två viktiga bakgrundsfaktorer till Deweys pedagogik. 1896 startade han och hans fru en försöksskola. J.D. är lärofadern för den progressiva pedagogiken och hade stort inflytande inom skolfrågor.
• J.D. var i första hand filosof. Pragmatiker i andra hand: utreda de praktiska följderna av idéer/fenomen. Vad är... ont/gott, kunskap/okunskap, rätt/orätt?
• Intelligent action: tanke och handling bör ses som ett dialektiskt förhållande till varandra. Intelligent action var målet för filosofiskt experimentalism. Närhet mellan tanke och handling, mellan etik och moral innebär en uppfordrande utmaning för både individ och samhälle. Learning by doing! Hans tänkande är holistiskt, han undersöker helheter, organiska samband och dynamiska förlopp.
• Kärnan han utgår ifrån under hela livet: individen och det sociala sammanhanget. Utveckling & nytta, utveckling är en arbetsuppgift för människan.
• Ge utrymme åt den enskilda elevens fria växt och utveckling + att överge ett förlegat ämnesindelat lärostoff till förmån för praktiskt lärande. Skolan är samhällets styrinstrument både när det gäller elevernas egen utveckling och samhällets framtid.
• Pedagogikens uppgift är att reproducera ett socialt system, att ge det växande släktet tillgång till samhällets grundläggande värderingar, till den kunskap som finns och till ett språk.
• Pedagogens uppgift är att vägleda, styra och organisera detta samspel mellan en växande individ och en föränderlig omgivning.
• J.D. via Elsa Köhler påverkade tonen i 1962-års Lp för grundskolan & Maria Montessori för den europeiska förskolepedagogiken.
• En av grunderna i J.D.´s filosofi: om vi ser utbildning som en väsentlig del av den kulturella reproduktionen, är det viktigt att de grundläggande värden som ska genomsyra utbildningen är tydliga. Ordet värdegrund är vald för att just markera att utbildningen vilar på värden. Därmed blir också all utbildning fostran. Utbildningens värdegrund är en oupplöslig del i varje påverkanprocess. Det är skolans uppgift att fördjupa och vidga barnets känsla för de värden som grundlagts i barnets hemliv. Nuvarande undervisning misslyckas därför att allt är bara förberedelser till en framtid som känns väldigt avlägsen.
• Om lärarens ansträgningar inte anknyter till någon aktivitet som barnet utför spontant, oberoende av läraren, så blir utbildning nåt som pressas på utifrån. Skolan måste representera livet så som det levs för närvarande.
• Skolan är inte det ställe där barnet lever. Det stora slöseriet gäller mänskligt liv, barnens liv medan de är i skolan, och livet som följer därefter som en följd av inadekvata och förväntade studier. Barnen kan inte i skolan på ett fritt och fullständigt sätt få användning av sina erfarenheter de har fått utanför skolan å vise versa.
• En progressiv skola är mest inriktad på utveckling, på en fortgående och föränderlig process, på att omforma existerande anlag och erfarenheter.
• De praktiska ämnena måste ses som metoder för att överleva och inte som undervisningsämne. Vi lär oss av andras erfarenheter, av böcker och andras synpunkter endast när de har samband med vår egen erfarenhet.
• J.D. tycks ha betraktat demokratin som ett medel, inte som ett mål. Demokratins grundval är tron på människonaturens möjligheter, tron på den mänskliga intelligensen och på betydelsen av den samlade och samverkande erfarenheten. Tro på jämlikhet (politisk & juridisk) och att vara lika inför lagen. Den demokratiska jämlikhetsprincipen vilar på tron att varje individ bör ha en möjlighet att lämna det bidrag han är i stånd till, och att värdet av detta bidrag bestäms av dess plats och funktion i den organiserade helheten av liknande bidrag. Man kan påstå att avsaknaden av demokratiska metoder är den främsta orsaken till slöseriet i vårt uppfostringsväsen. Demokrati måste ingå i själva ett folks dagliga tänkesätt och handlingssätt, om den politiska demokratin ska kunna förbli bestående.
• J.D.´s önskan: forskning & experiment beträffande demokratisering av skolväsendets organisation. Han menar att man måste införa nya begrepp som i sin tur leder till nya undervisningsmetoder. Det är därför det är svårt att utveckla en utbildningsfilosofi då man avlägsnar sig från tradition och sedvana.
• Den traditionella utbildningen med i hög grad begränsade undervisningsmaterial nämns som en diet av halvsmält föda. Tragglande är emot erfarenhetens lagar om lärande. Försvagas lusten att lära så uteblir förberedelsen.
• Frågan gäller.... vad något, vad som helst, måste vara för att vara värt att kallas undervisning!

Vad beror det på att människan, som är den intelligentaste tvåbenta och verbalt kommunicerande varelsen, sover en törnrosasömn i ett halvsekel innan hon vaknar till och börjar så frön av John Deweys tänk inom skolan...

Behövs det yttre kraft (kaos) av ytterlighet innan förändringsviljan vaknar till liv? Är svensken ovillig till förändring tills dess han blir tvingad?

/Anne, med glödhet penna

Även idag var det artiklar om skolan

Aha, i dagens artiklar kan jag utläsa att det är pengar det handlar om - i båda fallen - inte att förändra/förbättra utbildningsinnehåll/miljö/yrkesskicklighet:

Västerviks Gymnasiums ombildande till friskola (om det blir så) gör att man smidiare kan göra investeringar än när skolan är i kommunal ägo. T.ex. inventarier, man kan skriva av kostnaderna för inventarier på flera år istället för att som idag ta hela kostnade på driften.
Det pratas mycket om att man ska ha utbildning mot den lokala marknaden, men i artikeln står att friskolor lockar elever från andra kommuner och lockar folk att flytta hit. Om man ska flytta hit ska man väl ha möjlighet till ett jobb också och på den marknaden är utbudet skralt så jag undrar ju...

Personalen vill göra om komvux till intraprenad. Då får man större ekonomiskt ansvar, möjligheter att påverka ekonomin och planera för långsiktiga investeringar.

Vad har månne sagts av kommunen om/när man adresserat problemet till dom? Vore det inte enklare att förändra de ekonomiska reglerna som kommunen har nu för skolväsendets ekonomiska avskrivningar och annat långsiktigt arbete?
/Anne

Västerviks skolor går i täten...

... står det i dagens ledare och där förtydligas en av gårdagens artiklar, att Västerviks Gymnasium som har ansökt om att ombildas till aktiebolag också blir en friskola och därmed finns kanske inga kommunala gymnasium kvar i denna kommun om detta går igenom.

Kommunala och fristående skolor har lika ekonomiska villkor står de.

Citerar: Fristående skolor är bra för alla. Flera undersökningar visar att fristående skolor höjer kvaliteten även i de kommunala skolorna, konkurrens fungerar nämligen som kvalitetshöjare även på skolområdet. Friskolorna kan ha olika profiler, de är flexibla, kostnadseffektiva och har möjlighet att använda alternativa pedagogiska modeller som det oftast inte finns utrymme för i den kommunala skolan. Varför kan inte kommunala skolor det?

Med mina glasögon idag så undrar jag: genom att bara "vara" och genom att "konkurrens" finns så blir det kvalitetshöjning i de kommunala skolorna. Hur är det möjligt, någon måste väl ändå göra någonting?
Vad är det som gör att inte de kommunala skolorna kan ha olika profiler, vara flexibla, kostnadseffektiva och ha flexibel pedagogik. Varför finns inte/går inte det utrymmet att skapa på annat sätt än enbart genom fristående skolform.

Det finns även en annan artikel som tar upp Luddes (ett högstadium) renovering som blivit tre gånger så dyrt därför att politikerna velat anslå pengar undan för undan, icke kostnadseffektivt alls då det blev 12 miljoner kronor dyra och tog längre tid.
Att det tog längre tid och att arbetsmiljön därmed varit orolig över än längre tid än nödvändigt, det gör ingenting... Inte nämns det heller var de extra 12 miljoner kommer att tas ifrån.
Undrar vad som hade hänt om jag vorit rektor, prioriterat etik, moral, värderingar och haft noll-tolerans mot mobbing och arbetat aktivt med det. Oj, då... jag överskred budget med någon miljon! Vad hade hänt då?

Två av dessa ombyggnadsetapper har varit verksamhetsförändrande, den tredje och sista handlar om upprustning.
Är det konkurrensen som är anledningen till verksamhetsförändrande ombyggnad? Är det pedagogiska förändringar?

Blir lite nyfiken på hur radikal denna verksamhetsförändring är, handlar det om flexibla utrymmen t.ex?

Ska det verkligen vara såhär "turbulent" runt skolan? Har i bakhuvudet alla reformförändringsförslag i historisk tid som aldrig klubbades igenom, vad har inte de kostat och ur vilken budget. Rustar vi nu - kanske lite för sent - upp de kommunala skolorna som sedan kommer att stå som tomma kolosser om merparten av eleverna kommer att välja friskola som framtida utbildningsalternativ?

Varför vaknar "vi" alltid för sent?

Hörsägen: på en skola vågar inte lärare vistas i korridoren ensam utan de går i par, mobbning är väldigt vanligt i alla skolor.

I dagens tidning nämns också att polis tillkallats till ett skolbråk, ett tiotal ungdomar är nu misstänkta för olaga hot.

Hur fin en skola än är, är den inte trygg, vem tusan vill vistas där. Existerar inte mobbing och otrygghet på friskolor, och gör det inte det... vad beror det på?

Ack ja, undrar om jag börjat fundera på att söka anställning på en friskola om jag varit lärare idag?

God morgon, Anne

Tre artiklar till om skolan

"Ny gymnasieskola får mer yrkesinriktning", som enligt utbildningsminister Jan Björklund har som huvudsyfte att med förändringen uppvärdera yrkesutbildningarna. De tre vägvalen är en för högskoleförberedande med troligtvis högre krav på betyg från grundskolan, den andra är ett yrkesförberedande val och den sista en lärlingsutbildning. Denna indelning kommer att begränsa möjligheter att senare i livet läsa vid högskolan om man först inte kompletteringsläser upp till högskolekompetens. Orsaken till förändringen sägs vara den att många nu inte fullföljer gymnasieutbildningen. Ylva Thörn, kommunals ordförande hävdar att detta är feltänkt och säger att det är kvalitén i skolan som inte är tillräckligt hög för att eleverna ska klara utbildningen. Hon säger att med stärkat resurser till skolan skulle ungdomarna få en ärlig chans. Anita ferm kommer att lägga sitt förslag om ramverk för den nya och mer uppdelade gymnasieskolan den sista mars 2008.
Jag läser ut av detta att förändringen är riktad mot ämnen, faktakunskap på skilda nivåer, dvs ideologin att alla kan inte lära sig allt. Förtydligande av ett klassamhälle? Didaktiken bibehållen som den är idag.

"Ny friskola ska locka 900 elever", en grundfriskola ska igång om några år på Östra akademin. De driver idag en friskola på gymnasienivå, men även gymnasieeleverna ska bli flera. Här kommer innerväggar att anpassas efter behov. Klasserna kommer att bestå av 25 elever, 15 elever ska finnas per lärare. På frågan om värvning av lärare kommer att ske från Västerviks Gymnasium är svaret från Svante Pettersson att han är intresserad av att få så bra lärare som möjligt, lärare som inte är nöjda med nuvarande arbetsformer. Svante avslutar med att säga att de kommer att införa helt nya arbetssätt. En friskola ska vara ett alternativ till den kommunala skolan, samtidigt måste de kommunala skolorna bli bättre.
Aha, är Svante möjligen en som tillämpat Schlechtys manual av framtidens skola? Flexibilitet i rum, är det flexibilitet i organisationen också? Bra lärare, har han tyngd på didaktik och pedagogik? Det låter spännande!

"Vill ta över gymnasiet", denna artikel är dagens. Här vill gymnasiechefen Staffan Erlandsson och ekonomen Christina Bäckström göra om den kommunala gymnasieskolan till en friskola och ombilda till ett aktiebolag. De tycker att den ekonomiska läsningen med tilldelning av pengar per budgetår gör att det är svårt att investera långsiktigt i verksamheten. De tror att beslutsvägar blir kortare och förändringar kan genomföras snabbare då, kunna investera i skolan på långre sikt. Huvudsyftet är att skapa optimala förutsättningar för en mer lärande och utvecklande verksamhet, vars kännetecken är trivsel, engagemang och ännu bättre kunskaper. De har ansökt om att från den första juli 2008 starta en fristående gymnasieskola.
Jaha, så då har vi snart ingen kommunal gymnasieskola snart då! Flummiga huvudsyften, men de kanske är mera förtydligade hos de som "vet". Genom att korta beslutsvägar och förändringar kan ske snabbare. Nog kan det säkert ske snabbare, men kortare beslutsvägar behöver inte innebära bättre beslut. Det som skiljer den mediokra från den excellenta är att vara snabb vid förändring, säger Schlechty.

Avslutningsvis efter att ha läst Schlechty som har en teori om den framtidens skola struktur så ser jag med spänning fram emot hur Östra Akademin kommer att glänsa gentemot Västerviks gymnasium i friskoleform som försöker tänka nytt men med oförändrat tänkt i botten. Man måste nog riva bort hela mattan under sig och vara våghalsig, ta risker och vara en kompetent ledare för att skapa den förändring som nutidens och framtidens informationssamhälle kräver. Schlechty befarar en risk med att nuvarande gymnasieskolor kan i framtiden bli en andra-klassens skola. Utifrån dessa tre artiklar så undrar jag om vi inte kommer att vara just där ca år 2008!
/Anne

Svenskarna har blivit gnälligare...

... och jag har ett behov av att gnälla lite över något som gnagt mig en tid och trots att jag inte är svensk ännu, men snart, för äntligen finns möjligheten till dubbelt medborgarskap även för mig.

Mitt syfte med gnället är att kunna släppa det sedan!

Jag kan för mitt liv inte få ihop en inre bild över hur våra respektive examinationer ska se ut för att uppfylla kravet på innehåll, alltså inte det tekniska. Började att jobba med den individuella, men förstod efter kontakt med Ulla att jag var ute och cykla. Fick förklarat hur det ska vara och har läst hur det ska vara, men nej och åter nej. Började jobba med ett andra utkast igår och känner att även den blivit fel. Det är något jag inte förstår, men jag vet inte vad det är.

Jag börjar förstå att jag har en inre konflikt vad gäller att å ena sidan berätta och reflektera över det jag lärt mig och å andra sidan knyta det till en specifik sida i en specifik bok. Om jag skriver det viktigaste jag lärt mig, så kan jag inte knyta det direkt till en specifik sida i en specifik bok. Då får jag kanske ta den andra vägen, plocka något ur en bok och berätta om just det men då har jag ju inte valt det som för mig personligen känns viktigast att ha lärt mig. Varför känns det såhär? Har kanske hittat en tråd att spinna mitt arbete kring, får se vad det tredje försöket leder till.

Såg att även en annan bloggare tyckt till om historieböckerna. Tycker själv att böckerna varit väldigt detaljrika, faktaspäckade och fulla med årtal och reformer från guvetnär till tidig dåtid. I någon bok har det sagts att att vi ser för mycket bakåt istället för att se och visualisera en framtid och sikta skolans utveckling ditåt. Framtiden har jag bara läst om i Schechtys bok, som jag personligen tycker ger en tydlig bild över vad som bör ske i skolvärden i både stort och i smått. Det är ju en pedagogikutbildning inte skolhistoria jag pluggar?

Åh, lite skönt känns det allt att gnälla av sig här!
/Anne

Dagens tankar, av varierande slag

I den lokala tidningen läste jag på första sidan "Dålig kvalitet på skolmaten". Det slutar med att livsmedelsverket råder kommunerna till att antälla en kostchef eller en kostkonsult som kan göra näringsberäknade matsedlar. Tänker först att jaha, om det inte finns något annat att skriva negativt om i skolan så tar vi maten idag... hur känner sig de som är ansvariga idag, inkompetenta? Är nu matsalen för bullrig så en del väljer att inte gå dit, varför inte göra matsalen obullrig då och samtidigt höja kompetensen hos den personal vad gäller mat ist för att föreslå en ny utgift?

Jag är inte lärare och har heller inte tänkt att bli det, men det är utan tvekan så att intresset är väckt för vad det rapporteras om vad gäller skolan. Det är väldigt mycket negativa artiklar överlag. Vem har bestämt och varför väljer man att rapportera det negativa?

Det fanns en artikel till, en av skolorna i stan har fått 50.000kr till teknikundervisning. Wow, ett nyt mål för skolan. Att få flera lärare och elever intresserade av teknik. Är det ett nytt ämne som mål som är det viktigaste, inget fel i att det kommer in teknik för det är inte det jag reagerar på utan miljö, mobbning, interaktion och TIDEN för det... lågprioritet, eller samt att jag tolkar det även som att ämneskunskap då kommer i första hand - nu i teknik.

Vad ÄR det som verkligen PRIMÄRT är i fokus i skolan idag?

Vet inte varför jag skriver detta, men när jag skaffade hund för några år sedan så började jag helt plötsligt lägga märke till att det faktiskt fanns hundar. Av olika raser dessutom. Att det finns hundägarindivider av skilda slag. En hundvärld öppnade sig. Ny som hundägare har jag gått på diverse hundkurser och mycket av hur man lär och tränar en hund har kommit igen i de pedagogiska böckerna vi hade föregående delkurs. Fattade äntligen vad som menades med utsläckning bl.a. Att operant inlärning inte bara gällde hundar osv *ler*

Med ett väckt intresse skapas engagemang och med engagemanget kommer lusten och viljan att förstå och lära sig mera!

Trevlig helg, Anne

Mångkultur med Kurt Wicke idag ons 31/1-2007

Vi har alla en egen kulturell föreställning á la "så är det". Den urgamla svenska kulturföreställningen innehåller beskrivningar som harmoniskt stabil, enhetlig, lite storslaget, gediget, förnuftigt och demokratiskt. Detta är vad vi tror!?

I TV-programmet "Världens modernaste land" förra veckan nämndes beskrivningar som kompromisskultur (vi tar lite här och lite där), att vi är landet extrem och inte lagom, att familjen har minimal betydelse (t.ex. att handikappade ska staten ta hand om) och vi är individualister. Lagar, regler och teknisk finess är väldigt svenskt medan stämning och känsla är väldigt osvenskt. Vi är väldigt trendkänsliga och mycket ivriga på allt modernt. Detta är vad vi i verkligheten är!?

Kultur håller vi alltid som något självklart, hur fel vi än har för det har inget att göra med hur det verkligen är. Något jag läst minns bara inte var, men passar bra in här. "Det finns ingen verklighet, bara en massa uppfattningar"! Kultur är:
a/ vårt sätt att göra saker på, våra vanor blir det "rätta" sättet att göra saker på, våra seder och handlingsmönster t.ex. hur en skruv ska skruvas i
b/ våra dolda antaganden i det vi berättar - vad vi säger och vad vi utesluter
c/ vårt beteendemönster i våra olika roller och relationer
d/ språket - det talade och det föränderliga beroende på vad i för situation man befinner sig
e/ språket - som tankeredskap, man tänker olika på olika språk
f/ språket - som budbärare och ord får betydelser. Generaliseringar som är snudd på rasism: t.ex. "negrer är musikaliska och "italienare äter bara pasta".
Språket bestämmer hur vi tänker och är nyckeln till förståelsen av kulturer.

Språk och tänkande hör ihop. Förvånade mig själv för något år sedan med att utropa några väl valda ord på finska i en paniksituation som uppstod i trafiken. Detta efter 30 år i Sverige, med svenskt tänk sedan hur länge sedan som helst. Blott en vecka i helt finsktalande miljö rann orden ur mig utifrån finskt tänkande. Mycket förvånande!

Religion är ett sätt att se på världen och att förklara den, såsom vetenskap.

Kultur, språk, tänkande, identitet (likhet/olikhet/visst mått av kontroll av vår identitet) & samhörighet, sanning & verklighet = ett paket. Att ifrågasätta en del är att ifrågasätta helheten. Aha, är det därför Kurt får det till att börja snurra rejält hos mig. En timmes föreläsning gör att man skulle behöva åtminstone två veckor på sig att reflektera innan nästa laddning av intresseväckare...

Skolan hanterar det mångkulturella på 4 olika sätt: assimilatoriska, osynliggörande, exotiserande och enligt den interkulturella strategin. Den interkulturella strategin lyfter fram olikheter, men även likheter och är en strategi för den mångkulturella skolan...

Banks fem dimensioner som är viktiga vid undervisning i den mångkulturella skolan:
* integrerat innehåll, stoffet vinner ibland på att härledas till t.ex. tjej-/killkultur
* kunskapsskapandeprocess, vilket grundantagande ska man utgå från
* minska fördomat, att skapa en positiv inställning/attityd för olikhet
* värdepedagogik, att känna sig värdefull och jobba mot gemensamma mål
* skolans kultur och sociala struktur, handlar om respekt, gemenskap

Litteraturen i ämnet: Den mångkulturella skolan av Hultinger & Wallentin

BARNEN vågar visa okunnighet, alla blir någon och uppskattningar haglar i skolan.
LÄRAREN utvecklas, blir medveten om komplexiteten i lärandet. Yrkesskicklighet, förmåga till överblick och förmåga att se skillnader utvecklas.
MÖTEN måste bli så bra som möjligt. Varje elev måste bli sedd och hörd - det stärker elevens självbild. Den vuxne är en medlande instans mellan föräldern och barnet, den som förhandlar sansat och håller sig till sakfrågor och inte låter känslorna ta överhanden.
INLÄRNING är att ändra sin omvärldsuppfattning. Om man aldrig tar upp skillnaderna kan man heller inte med trovärdighet tala om likheterna. Informellt lärande i vardagliga sysslor övar upp det svenska språket. Barn lär av barn genom åldersintegrerade gruppers vardagsprat. Stoffet måste gripa tag i eleverna så att de reagerar. Praktiskt arbete utvecklar språket.
SPRÅKETS grundläggande funktion är att förmedla information. Språkbehärskning = kunskap + färdighet. Människor bygger successivt upp egna kreativa system för hur språkliga former kan användas. Enligt lingvister består 90% av allt tal av ca 2000 ord. Den vokabulär som räcker till att tala med räcker inte till för att studera med. När vi förvärvar ett språk tillägnar vi oss inte bara ord, utan ett sätt att betrakta världen.
HÄR KAN MAN INTE VARA RASIST. Huvudsaken är att man kan prata med varandra, hålla sams och göra kul saker.
MÅNGFALDEN är en guldgruva. Temaarbete, det är som att resa ihop.
FORSKARNAS MAJORITETSPERSPEKTIV har styrt invandrarelevernas skolsituation.
MYTER formar bilder av verligheten som finns inom en grupp.
FORSKARNAS ÅTERKOPPLINGAR: Det är just egenskaperna flexibilitet, öppenhet och reflexivitet som är nödvändiga för att man ska kunna leva ett uthärdligt liv. Rosengårdsskolan producerar - teoretiskt sett - framtidens människa. Blir skolan för kvasifamiljär och innehåller "för lite" kyla som skärper och koncentrerar sinnen? Lärarutbildningen måste rycka upp sig. Vi byter fördomar mot respekt och förståelse.
/Anne, som väljer att inte hänvisa med noter så egentligen skulle jag kanske inte brytt mig...

Om skola ideologi och samhälle 24/1-2007

Kurt Wicke gav oss redskap för att analysera skola, ideologi och samhälle. Det var väldigt spännande och intressant att lyssna på Kurts belysningar som han så enkelt och tydligt levererade timmen igenom, särskilt avsikter och konsekvenser. Onsdagens kurs har resulterat i att jag t.ex. stannat till lite extra i artiklar jag tidigare scannade mig igenom i dagstidningen för att fundera och reflektera kring avsikter, konsekvenser och ideologi.

Ideologi är samhällsåskådning och består enligt Kurts definition av hur det är (verklighetsantaganden), om det är bra eller dåligt (värdepremisserna) och av utmynnande i förslag (handlingsrekommendationer).

Så fort man öppnar munnen så säger man en ideologi.

Vi alla bidrar ständigt till att producera ideologier, ibland situationsbundan sådana, t.ex. bilisten som retar sig på cyklisten och cyklisten som retar sig på bilisten. Vi har alltså oftast olika delideologier. Man byter mao idelogi, det är inte att vara hycklare utan det bara är så.

Ideologi blir till i tal/text och utifrån den ideologin handlar vi. Handlingar innehåller också ideologier.

Avsikten med något kan resultera i en icke tänkt konsekvens.

Vi är alla ideologiproducenter eller återskapare av den. Gör vi ingenting är det också en uttalad ideologi, vi bekräftar i tysthet.

Tänker på ett exempel jag fått berättat för mig. Personen och dennes arbetskamrater tycker att lönen inte följer branchen. De är alla överens och ska ta upp det med arbetsgivaren. Vad gör att en talar och väljer att tala för samtliga medan de andra som under fördiskussionen varit mest upprörda och rebelliska i tanken nu tiger.
Här har ju inte verklighetsantagande, värdepremisser eller handlingsrekommendationen ändrats. Kan det bara vara en ideologiändring och hur kan man låta bli att ta det som hyckleri? Vem ges stöd, är det arbetsgivaren eller den stackaren som helt plötsligt blev ensam i framläggandet av ett gemensamt överkommet förslag? Varför valde han att stå kvar ensam med sitt förslag? Vad gjorde att han faktiskt även fick igenom förslaget?

Frågor, frågor... det är väl då ett ämne har levererats väl, intresset och engagemanget är skapat!
/Anne

Leksak & läseböcker

Antikrundans Johan Plunkty gav mig en aha-upplevelse idag. Han sa "leksaker illustrerar samhället i miniatyr, allt speglar sig där så man blir lite av en samhällshistoriker på köpet".

Sedär ja, då ökade värdet av en leksak för mig. Visst har vi läst om lekens betydelse i tidigare delkurs, men nu fick även leksaken ett högre värde.

Litteraturen vi ska ha till denna delkurs III har jag läst en hel del av redan i förberedande syfte. Spontant känns denna delkurs som ett tungt historieavsnitt i skolhistoria sverige/usa, skolans utveckling och organisationens utveckling och betydelse. Gör detta mig till en bättre pedagog? Känner mig lite undrande, men det kommer väl att kännas givet inför sista delkursen kanske.
/Anne