Ja, vad kan man säga mer om Schlechty...

Unik är boken för den handlar om omstrukturering av skolan från grunden. Bokens huvudsyfte är inte att ta upp lärandet, men det har ju å andra sidan Freire och Dewey gjort. Phillip C. Schlechty har även skrivit en senare bok som tar upp den biten, den heter "Inventing Better Schools: An Action Plan for Educational Reform", den ska bli spännande att läsa någon dag efter avslutad utbildning.

Unik är Schlechty för han skriver utifrån erfarenheter och inte utifrån forskning.

- Nu ska vi ta och börja vårt super-renoverings-jobb-för-morgondagens skolarbetare!!!
- Ja, för det är vi ju alla, skolarbetare. Vi ska lära nytt och avlära oss ännu mera.
- Voine, voine, nu ska här paddlas på böljan den blå...
- Lärare, det finns det inga av helt plötsligt.
- Näe, just det. De har ju blivit guider, uppfinnare och ledare!
- Precis, de är kompetenta guider i en dynamisk miljö där kompetensutvecklingen aldrig står stilla för någon vare sig guider, ledare eller kunskapsarbetaren.
- Läraren är inte källan av information, utan guiden till informationskällan.
- Visst känns det lite spännande, och läskigt, att till stor del klä av sig trästället (katedern)...
- Men eleverna då, dom finns väl kvar i framtidens skola?
- Sorry, även dom är borta! De har bytts ut av kunskapsarbetare och kunder av kunskap.
- Ja, men rektorn ska väl inte skrotas iaf. Det vore nåt...
- Jo du, det ska han visst det! Han ska bli en piratledare och navigera oss genom äventyret av omstrukturering med allt vad det innebär.
- Har han en bra karta då?
- Absolut... och när han inte har det får någon annan leda skeppet medan han är en av följeslagarna på resans delar.
- Wow, va cooolt!
- På ett skepp är det väl nästan tillåtet att göra myteri... tissel, tassel, viskningar och sus....
- Lojalitet ska vara mot princip och vision, inte till den individuella ledaren. Glöm aldrig det, det kräver sin kvinna och det kräver sin man.
- Förresten, jag passerade nyss Agda (ett större rum), vad långt ungarna kommit med att bygga sin friglo (frigolit-igloo). Rummet de ska använda när de vill djupdyka ner i litteratur lite avskilt sådär.
- Ja, är de inte engagerade. Tänk vad mycket det gör det där med delaktighet.
- Okej ärade pirater, nu när vi kastat loss... spinn nu vidare så ses vi nästa vecka och korar förhoppningsvis ytterligare någon som kommit på ett nytt sätt att kombinera/nyttja människa, kunskap, tid och rum... och glöm inte... med ju mindre pung desto mer i er egen och i ungarnas i form av tid, pengar eller annan lämplig "valuta".

Lite fritt och galet ;-)
/Anne

Den mångkulturella skolan, Hultinger & Wallentin

Den gav mig en väldigt positiv resa in i den mångkulturella skolan!

Serverar några härliga axplock:

• Här (Rosengård) går man inte fri. Man rycks med, berörs och skakas om i denna pulserande verklighet. Hur skulle det kunna vara annorlunda på en plats där alla jordens väderstreck mötts och trasslat in sig i en härva.
• Sanningen skrämmer inte barnen som ovissheten.
• Barnen är inte så hämmade att de inte vågar visa sin okunnighet och inte heller så prestigefyllda att de låtsas veta, när de egentligen inte har en aning.
• Här blir alla Någon! Stor tolerans. Uppskattningar "haglar". Man är inte blyg för att fråga om allt, men förväntar sig ärliga svar.
• "Ju äldre jag blir, desto osäkrare blir jag". Det är inte osäkerhet utan man blir medveten om komplexiteten.
• Viktigt att möten blir så bra som möjligt. Varje elev måste bli sedd och hörd, det stärker elevens självbild.
• Varje människa har en förälder, en vuxen och ett barn inom sig. Föräldern utgör normer, pekpinnar åt sig själv och ord som "måste", får" och "får inte". Barnet vill ge efter för sina impulser, säger emot när någon säger hur man bör göra. Den vuxne är en medlande instans mellan föräldern och barnet, som förhandlar sansat, håller sig till sakfrågor och inte låter känslorna ta överhanden.
• Inlärning är att ändra sin omvärldsuppfattning. Om man aldrig tar upp skillnaderna kan man heller inte med trovärdighet tala om likheterna.
• Informellt lärande i vardagliga sysslor övar upp svenska språket. Barn lär av barn genom åldersintegrerade gruppers vardagsprat. Stoffet måste gripa tag i eleverna så att de reagerar. Praktiskt arbete utvecklar språket. Enligt lingvister består 90% av allt tal av ca 2000 ord. Den vokabulär som räcker till att tala med räcker inte till för att studera med.
• Människor bygger successivt upp egna kreativa system för hur språkliga former kan användas. Språkets grundläggande funktion är att förmedla information. Språkbehärskning = kunskap + färdighet
• "Jag behandlar alla barn lika", sa en kollega. Men muslimer och hinduer har olika önskningar och behov.
• "Här kan man inte vara rasist, då skulle man inte stå ut med blandningen av folk". Huvudsaken är att man kan prata med varandra, hålla sams och göra kul saker.
• Alltför många forskare har sett på frågorna ur sitt majoritetsperspektiv. Det första språket lärs in muntligt och omedvetet medan det andra språket lärs in medvetet i en formell undervisningssituation.
• Myter formar bilder av verkligheten som finns inom en grupp.
• "När vi förvärvar ett språk tillägnar vi oss inte bara ord, utan ett sätt att betrakta världen". Ömsesidig påverkan av tre faktorer som bildar vardagen: den konkreta miljön, den mentala kartan samt maktförhållanden.
• Det är just egenskaperna flexibilitet, öppenhet och reflexivitet (omvända) som är nödvändiga för att man ska kunna leva ett uthärdligt liv.
• Rosengård producerar - teoretiskt sett - framtidens människa.

Pjuh! Det måste vara en av de ultimata utmaningarna av idag, att med tålamod, respekt, öppenhet och yrkesskicklighet arbeta som lärare i en dynamisk mångkulturell miljö. Härligt att få läsa om Rosengård i så positiva ordalag för den bild jag haft tidigare var utmålad av massmedia och väldigt negativ.

Ett av "mina" ordspråk fladdrar ofta med sin närvaro under denna pedagogikutbildning så även nu, nämligen denna att "det finns ingen verklighet, bara upplevelser".

Over and out... Anne

Ordet människan och syftning till densamma

Min sambo gav mig krussiduller i håret just nu!

När vi i Sverige säger "... människan, hon är..." - människan är av kvinnligt kön
När vi på engelska säger "... a human, he is..." - människan är av manligt kön
När vi i finland säger "... ihminen, hän on..." - människan är könlös, kan vara han eller hon

Hmmm...

Svensk utbildningshistoria av Gunnar Richardson

Näe, den var inte rolig och är inte rolig nu heller!

• 40 stycken utredningsbetänkanden mellan år 1940 och 2003
• 32 stycken propositioner mellan år 1950 och 2004

Undrar vad det varit för skillnad om den politiska majoriteten skiftat oftare än vad den gjort?

Om man ger i uppdrag att utreda, finner ting som borde lösas på annorlunda sätt och ger ändringsförslag men den klubbas inte igenom. Vad är då vitsen med att ge uppdrag om att utreda?

En sak fann jag som kommer att användas i mitt individuella arbete och för att inte Ulla ska få någon försmak av den så serveras den inte här, inte ännu iaf!

/Anne

Individ, skola & samhälle av John Dewey

En del av mina noteringar om John Dewey (1859-1952):

• Det var Johann Friedrich Herbarts (1776-1841) pedagogiska tankar som styrde läroplansarbete och undervisningsmetodik när J.D. gjorde entré.
• Ideologiskt och filosofiskt formade Dewey sina pedagogiska arbeten i kritik mot denna, formella "tyska" pedagogik. Sekelskiftets sociala och kulturella villkor + Herbartsinfluerande undervisningsmedodik i USA är två viktiga bakgrundsfaktorer till Deweys pedagogik. 1896 startade han och hans fru en försöksskola. J.D. är lärofadern för den progressiva pedagogiken och hade stort inflytande inom skolfrågor.
• J.D. var i första hand filosof. Pragmatiker i andra hand: utreda de praktiska följderna av idéer/fenomen. Vad är... ont/gott, kunskap/okunskap, rätt/orätt?
• Intelligent action: tanke och handling bör ses som ett dialektiskt förhållande till varandra. Intelligent action var målet för filosofiskt experimentalism. Närhet mellan tanke och handling, mellan etik och moral innebär en uppfordrande utmaning för både individ och samhälle. Learning by doing! Hans tänkande är holistiskt, han undersöker helheter, organiska samband och dynamiska förlopp.
• Kärnan han utgår ifrån under hela livet: individen och det sociala sammanhanget. Utveckling & nytta, utveckling är en arbetsuppgift för människan.
• Ge utrymme åt den enskilda elevens fria växt och utveckling + att överge ett förlegat ämnesindelat lärostoff till förmån för praktiskt lärande. Skolan är samhällets styrinstrument både när det gäller elevernas egen utveckling och samhällets framtid.
• Pedagogikens uppgift är att reproducera ett socialt system, att ge det växande släktet tillgång till samhällets grundläggande värderingar, till den kunskap som finns och till ett språk.
• Pedagogens uppgift är att vägleda, styra och organisera detta samspel mellan en växande individ och en föränderlig omgivning.
• J.D. via Elsa Köhler påverkade tonen i 1962-års Lp för grundskolan & Maria Montessori för den europeiska förskolepedagogiken.
• En av grunderna i J.D.´s filosofi: om vi ser utbildning som en väsentlig del av den kulturella reproduktionen, är det viktigt att de grundläggande värden som ska genomsyra utbildningen är tydliga. Ordet värdegrund är vald för att just markera att utbildningen vilar på värden. Därmed blir också all utbildning fostran. Utbildningens värdegrund är en oupplöslig del i varje påverkanprocess. Det är skolans uppgift att fördjupa och vidga barnets känsla för de värden som grundlagts i barnets hemliv. Nuvarande undervisning misslyckas därför att allt är bara förberedelser till en framtid som känns väldigt avlägsen.
• Om lärarens ansträgningar inte anknyter till någon aktivitet som barnet utför spontant, oberoende av läraren, så blir utbildning nåt som pressas på utifrån. Skolan måste representera livet så som det levs för närvarande.
• Skolan är inte det ställe där barnet lever. Det stora slöseriet gäller mänskligt liv, barnens liv medan de är i skolan, och livet som följer därefter som en följd av inadekvata och förväntade studier. Barnen kan inte i skolan på ett fritt och fullständigt sätt få användning av sina erfarenheter de har fått utanför skolan å vise versa.
• En progressiv skola är mest inriktad på utveckling, på en fortgående och föränderlig process, på att omforma existerande anlag och erfarenheter.
• De praktiska ämnena måste ses som metoder för att överleva och inte som undervisningsämne. Vi lär oss av andras erfarenheter, av böcker och andras synpunkter endast när de har samband med vår egen erfarenhet.
• J.D. tycks ha betraktat demokratin som ett medel, inte som ett mål. Demokratins grundval är tron på människonaturens möjligheter, tron på den mänskliga intelligensen och på betydelsen av den samlade och samverkande erfarenheten. Tro på jämlikhet (politisk & juridisk) och att vara lika inför lagen. Den demokratiska jämlikhetsprincipen vilar på tron att varje individ bör ha en möjlighet att lämna det bidrag han är i stånd till, och att värdet av detta bidrag bestäms av dess plats och funktion i den organiserade helheten av liknande bidrag. Man kan påstå att avsaknaden av demokratiska metoder är den främsta orsaken till slöseriet i vårt uppfostringsväsen. Demokrati måste ingå i själva ett folks dagliga tänkesätt och handlingssätt, om den politiska demokratin ska kunna förbli bestående.
• J.D.´s önskan: forskning & experiment beträffande demokratisering av skolväsendets organisation. Han menar att man måste införa nya begrepp som i sin tur leder till nya undervisningsmetoder. Det är därför det är svårt att utveckla en utbildningsfilosofi då man avlägsnar sig från tradition och sedvana.
• Den traditionella utbildningen med i hög grad begränsade undervisningsmaterial nämns som en diet av halvsmält föda. Tragglande är emot erfarenhetens lagar om lärande. Försvagas lusten att lära så uteblir förberedelsen.
• Frågan gäller.... vad något, vad som helst, måste vara för att vara värt att kallas undervisning!

Vad beror det på att människan, som är den intelligentaste tvåbenta och verbalt kommunicerande varelsen, sover en törnrosasömn i ett halvsekel innan hon vaknar till och börjar så frön av John Deweys tänk inom skolan...

Behövs det yttre kraft (kaos) av ytterlighet innan förändringsviljan vaknar till liv? Är svensken ovillig till förändring tills dess han blir tvingad?

/Anne, med glödhet penna

Även idag var det artiklar om skolan

Aha, i dagens artiklar kan jag utläsa att det är pengar det handlar om - i båda fallen - inte att förändra/förbättra utbildningsinnehåll/miljö/yrkesskicklighet:

Västerviks Gymnasiums ombildande till friskola (om det blir så) gör att man smidiare kan göra investeringar än när skolan är i kommunal ägo. T.ex. inventarier, man kan skriva av kostnaderna för inventarier på flera år istället för att som idag ta hela kostnade på driften.
Det pratas mycket om att man ska ha utbildning mot den lokala marknaden, men i artikeln står att friskolor lockar elever från andra kommuner och lockar folk att flytta hit. Om man ska flytta hit ska man väl ha möjlighet till ett jobb också och på den marknaden är utbudet skralt så jag undrar ju...

Personalen vill göra om komvux till intraprenad. Då får man större ekonomiskt ansvar, möjligheter att påverka ekonomin och planera för långsiktiga investeringar.

Vad har månne sagts av kommunen om/när man adresserat problemet till dom? Vore det inte enklare att förändra de ekonomiska reglerna som kommunen har nu för skolväsendets ekonomiska avskrivningar och annat långsiktigt arbete?
/Anne

Västerviks skolor går i täten...

... står det i dagens ledare och där förtydligas en av gårdagens artiklar, att Västerviks Gymnasium som har ansökt om att ombildas till aktiebolag också blir en friskola och därmed finns kanske inga kommunala gymnasium kvar i denna kommun om detta går igenom.

Kommunala och fristående skolor har lika ekonomiska villkor står de.

Citerar: Fristående skolor är bra för alla. Flera undersökningar visar att fristående skolor höjer kvaliteten även i de kommunala skolorna, konkurrens fungerar nämligen som kvalitetshöjare även på skolområdet. Friskolorna kan ha olika profiler, de är flexibla, kostnadseffektiva och har möjlighet att använda alternativa pedagogiska modeller som det oftast inte finns utrymme för i den kommunala skolan. Varför kan inte kommunala skolor det?

Med mina glasögon idag så undrar jag: genom att bara "vara" och genom att "konkurrens" finns så blir det kvalitetshöjning i de kommunala skolorna. Hur är det möjligt, någon måste väl ändå göra någonting?
Vad är det som gör att inte de kommunala skolorna kan ha olika profiler, vara flexibla, kostnadseffektiva och ha flexibel pedagogik. Varför finns inte/går inte det utrymmet att skapa på annat sätt än enbart genom fristående skolform.

Det finns även en annan artikel som tar upp Luddes (ett högstadium) renovering som blivit tre gånger så dyrt därför att politikerna velat anslå pengar undan för undan, icke kostnadseffektivt alls då det blev 12 miljoner kronor dyra och tog längre tid.
Att det tog längre tid och att arbetsmiljön därmed varit orolig över än längre tid än nödvändigt, det gör ingenting... Inte nämns det heller var de extra 12 miljoner kommer att tas ifrån.
Undrar vad som hade hänt om jag vorit rektor, prioriterat etik, moral, värderingar och haft noll-tolerans mot mobbing och arbetat aktivt med det. Oj, då... jag överskred budget med någon miljon! Vad hade hänt då?

Två av dessa ombyggnadsetapper har varit verksamhetsförändrande, den tredje och sista handlar om upprustning.
Är det konkurrensen som är anledningen till verksamhetsförändrande ombyggnad? Är det pedagogiska förändringar?

Blir lite nyfiken på hur radikal denna verksamhetsförändring är, handlar det om flexibla utrymmen t.ex?

Ska det verkligen vara såhär "turbulent" runt skolan? Har i bakhuvudet alla reformförändringsförslag i historisk tid som aldrig klubbades igenom, vad har inte de kostat och ur vilken budget. Rustar vi nu - kanske lite för sent - upp de kommunala skolorna som sedan kommer att stå som tomma kolosser om merparten av eleverna kommer att välja friskola som framtida utbildningsalternativ?

Varför vaknar "vi" alltid för sent?

Hörsägen: på en skola vågar inte lärare vistas i korridoren ensam utan de går i par, mobbning är väldigt vanligt i alla skolor.

I dagens tidning nämns också att polis tillkallats till ett skolbråk, ett tiotal ungdomar är nu misstänkta för olaga hot.

Hur fin en skola än är, är den inte trygg, vem tusan vill vistas där. Existerar inte mobbing och otrygghet på friskolor, och gör det inte det... vad beror det på?

Ack ja, undrar om jag börjat fundera på att söka anställning på en friskola om jag varit lärare idag?

God morgon, Anne