Mångkultur med Kurt Wicke idag ons 31/1-2007

Vi har alla en egen kulturell föreställning á la "så är det". Den urgamla svenska kulturföreställningen innehåller beskrivningar som harmoniskt stabil, enhetlig, lite storslaget, gediget, förnuftigt och demokratiskt. Detta är vad vi tror!?

I TV-programmet "Världens modernaste land" förra veckan nämndes beskrivningar som kompromisskultur (vi tar lite här och lite där), att vi är landet extrem och inte lagom, att familjen har minimal betydelse (t.ex. att handikappade ska staten ta hand om) och vi är individualister. Lagar, regler och teknisk finess är väldigt svenskt medan stämning och känsla är väldigt osvenskt. Vi är väldigt trendkänsliga och mycket ivriga på allt modernt. Detta är vad vi i verkligheten är!?

Kultur håller vi alltid som något självklart, hur fel vi än har för det har inget att göra med hur det verkligen är. Något jag läst minns bara inte var, men passar bra in här. "Det finns ingen verklighet, bara en massa uppfattningar"! Kultur är:
a/ vårt sätt att göra saker på, våra vanor blir det "rätta" sättet att göra saker på, våra seder och handlingsmönster t.ex. hur en skruv ska skruvas i
b/ våra dolda antaganden i det vi berättar - vad vi säger och vad vi utesluter
c/ vårt beteendemönster i våra olika roller och relationer
d/ språket - det talade och det föränderliga beroende på vad i för situation man befinner sig
e/ språket - som tankeredskap, man tänker olika på olika språk
f/ språket - som budbärare och ord får betydelser. Generaliseringar som är snudd på rasism: t.ex. "negrer är musikaliska och "italienare äter bara pasta".
Språket bestämmer hur vi tänker och är nyckeln till förståelsen av kulturer.

Språk och tänkande hör ihop. Förvånade mig själv för något år sedan med att utropa några väl valda ord på finska i en paniksituation som uppstod i trafiken. Detta efter 30 år i Sverige, med svenskt tänk sedan hur länge sedan som helst. Blott en vecka i helt finsktalande miljö rann orden ur mig utifrån finskt tänkande. Mycket förvånande!

Religion är ett sätt att se på världen och att förklara den, såsom vetenskap.

Kultur, språk, tänkande, identitet (likhet/olikhet/visst mått av kontroll av vår identitet) & samhörighet, sanning & verklighet = ett paket. Att ifrågasätta en del är att ifrågasätta helheten. Aha, är det därför Kurt får det till att börja snurra rejält hos mig. En timmes föreläsning gör att man skulle behöva åtminstone två veckor på sig att reflektera innan nästa laddning av intresseväckare...

Skolan hanterar det mångkulturella på 4 olika sätt: assimilatoriska, osynliggörande, exotiserande och enligt den interkulturella strategin. Den interkulturella strategin lyfter fram olikheter, men även likheter och är en strategi för den mångkulturella skolan...

Banks fem dimensioner som är viktiga vid undervisning i den mångkulturella skolan:
* integrerat innehåll, stoffet vinner ibland på att härledas till t.ex. tjej-/killkultur
* kunskapsskapandeprocess, vilket grundantagande ska man utgå från
* minska fördomat, att skapa en positiv inställning/attityd för olikhet
* värdepedagogik, att känna sig värdefull och jobba mot gemensamma mål
* skolans kultur och sociala struktur, handlar om respekt, gemenskap

Litteraturen i ämnet: Den mångkulturella skolan av Hultinger & Wallentin

BARNEN vågar visa okunnighet, alla blir någon och uppskattningar haglar i skolan.
LÄRAREN utvecklas, blir medveten om komplexiteten i lärandet. Yrkesskicklighet, förmåga till överblick och förmåga att se skillnader utvecklas.
MÖTEN måste bli så bra som möjligt. Varje elev måste bli sedd och hörd - det stärker elevens självbild. Den vuxne är en medlande instans mellan föräldern och barnet, den som förhandlar sansat och håller sig till sakfrågor och inte låter känslorna ta överhanden.
INLÄRNING är att ändra sin omvärldsuppfattning. Om man aldrig tar upp skillnaderna kan man heller inte med trovärdighet tala om likheterna. Informellt lärande i vardagliga sysslor övar upp det svenska språket. Barn lär av barn genom åldersintegrerade gruppers vardagsprat. Stoffet måste gripa tag i eleverna så att de reagerar. Praktiskt arbete utvecklar språket.
SPRÅKETS grundläggande funktion är att förmedla information. Språkbehärskning = kunskap + färdighet. Människor bygger successivt upp egna kreativa system för hur språkliga former kan användas. Enligt lingvister består 90% av allt tal av ca 2000 ord. Den vokabulär som räcker till att tala med räcker inte till för att studera med. När vi förvärvar ett språk tillägnar vi oss inte bara ord, utan ett sätt att betrakta världen.
HÄR KAN MAN INTE VARA RASIST. Huvudsaken är att man kan prata med varandra, hålla sams och göra kul saker.
MÅNGFALDEN är en guldgruva. Temaarbete, det är som att resa ihop.
FORSKARNAS MAJORITETSPERSPEKTIV har styrt invandrarelevernas skolsituation.
MYTER formar bilder av verligheten som finns inom en grupp.
FORSKARNAS ÅTERKOPPLINGAR: Det är just egenskaperna flexibilitet, öppenhet och reflexivitet som är nödvändiga för att man ska kunna leva ett uthärdligt liv. Rosengårdsskolan producerar - teoretiskt sett - framtidens människa. Blir skolan för kvasifamiljär och innehåller "för lite" kyla som skärper och koncentrerar sinnen? Lärarutbildningen måste rycka upp sig. Vi byter fördomar mot respekt och förståelse.
/Anne, som väljer att inte hänvisa med noter så egentligen skulle jag kanske inte brytt mig...

Om skola ideologi och samhälle 24/1-2007

Kurt Wicke gav oss redskap för att analysera skola, ideologi och samhälle. Det var väldigt spännande och intressant att lyssna på Kurts belysningar som han så enkelt och tydligt levererade timmen igenom, särskilt avsikter och konsekvenser. Onsdagens kurs har resulterat i att jag t.ex. stannat till lite extra i artiklar jag tidigare scannade mig igenom i dagstidningen för att fundera och reflektera kring avsikter, konsekvenser och ideologi.

Ideologi är samhällsåskådning och består enligt Kurts definition av hur det är (verklighetsantaganden), om det är bra eller dåligt (värdepremisserna) och av utmynnande i förslag (handlingsrekommendationer).

Så fort man öppnar munnen så säger man en ideologi.

Vi alla bidrar ständigt till att producera ideologier, ibland situationsbundan sådana, t.ex. bilisten som retar sig på cyklisten och cyklisten som retar sig på bilisten. Vi har alltså oftast olika delideologier. Man byter mao idelogi, det är inte att vara hycklare utan det bara är så.

Ideologi blir till i tal/text och utifrån den ideologin handlar vi. Handlingar innehåller också ideologier.

Avsikten med något kan resultera i en icke tänkt konsekvens.

Vi är alla ideologiproducenter eller återskapare av den. Gör vi ingenting är det också en uttalad ideologi, vi bekräftar i tysthet.

Tänker på ett exempel jag fått berättat för mig. Personen och dennes arbetskamrater tycker att lönen inte följer branchen. De är alla överens och ska ta upp det med arbetsgivaren. Vad gör att en talar och väljer att tala för samtliga medan de andra som under fördiskussionen varit mest upprörda och rebelliska i tanken nu tiger.
Här har ju inte verklighetsantagande, värdepremisser eller handlingsrekommendationen ändrats. Kan det bara vara en ideologiändring och hur kan man låta bli att ta det som hyckleri? Vem ges stöd, är det arbetsgivaren eller den stackaren som helt plötsligt blev ensam i framläggandet av ett gemensamt överkommet förslag? Varför valde han att stå kvar ensam med sitt förslag? Vad gjorde att han faktiskt även fick igenom förslaget?

Frågor, frågor... det är väl då ett ämne har levererats väl, intresset och engagemanget är skapat!
/Anne

Leksak & läseböcker

Antikrundans Johan Plunkty gav mig en aha-upplevelse idag. Han sa "leksaker illustrerar samhället i miniatyr, allt speglar sig där så man blir lite av en samhällshistoriker på köpet".

Sedär ja, då ökade värdet av en leksak för mig. Visst har vi läst om lekens betydelse i tidigare delkurs, men nu fick även leksaken ett högre värde.

Litteraturen vi ska ha till denna delkurs III har jag läst en hel del av redan i förberedande syfte. Spontant känns denna delkurs som ett tungt historieavsnitt i skolhistoria sverige/usa, skolans utveckling och organisationens utveckling och betydelse. Gör detta mig till en bättre pedagog? Känner mig lite undrande, men det kommer väl att kännas givet inför sista delkursen kanske.
/Anne